I kommentarfältet vill jag att du skriver in dina tankar om denna text. Utgå från krönikans typiska drag och fundera över hur denna krönika uppfyller kraven. Skriv texten i stycken.Skriv under med ditt namn.
Krönikans typiska drag:
1. En rubrik väcker läsarens intresse
2. En personlig inledning som handlar om något vardagligt skribenten själv varit med om och som många kan känna igen sig i.
3. Sedan kopplar man in det personliga till något många känner till, t ex en stor nyhet eller något ämne som är under debatt.
4. Man skriver alltid i jagform.
5. Språket är personligt.
6. Man presenterar ofta en åsikt om vad man tycker om ämnet.
7. Det ska gärna finnas humor med.
Denna krönika kan jag både känna igen mig i och hålla med om. Hon skriver lätt, enkelt och man förstår hennes budskap direkt. Dock innehåller krönikan inte så mycket humor. Men krönikans ämne ger det hela lite mer allvar och jag tycker att hon lyckas skriva om det hela på ett sett som ändå inte är så allvarligt. Rubriken gör att man vill läsa krönikan och när man börjat läsa är det svårt att sluta. Hon skriver sin krönika på ett bra sätt och framför både personliga åsikter och fakta. Hennes krönika kan få en att ändra åsikt kring detta.
SvaraRaderaRubriken väcker mitt intresse bäst hittills!
SvaraRaderaInledning var personlig och väldigt bra, jag gillade att läsa texten över huvud taget. Situationerna och händelserna kan nog alla mer eller mindre känna igen sig i. Eftersom att hon skriver om både unga, medelålder och gamla människor.
Hon kopplar det definitivt till något personligt. Då hon skriver nästan i vartenda ord vad det är hon tycker och tänker. Hon skriver även säkerligen även i jag-form. Språket är väldigt personligt, samtidigt som man förstår. Den är trevlig att läsa och hennes egna ord gör det mer flytande.
Hennes text är en typ av propaganda. Hon försöker förmedla till folk vad dom ska göra istället för att sitta hemma och häcka, hon motiverar det även väldigt bra. Detta är en text som skulle kunna få mig att ändra åsikt. Även hennes åsikter publiceras tydligt!
Humor, finns det! Till viss del. Den är inte extremt tydlig men den finns där samtidigt!
Jag tycker att det är en krönika eftersom han har humor i sin text och berättar med bra ordval. Det var väldigt mycket fakta text, men inte allt för mycket.
SvaraRaderaMan kan ju också sätta sig in i situationen att man går själv ute på stan eller hamnar i bråk.
//Richard C
1. Rubriken väckte iallafall mitt intresse.
SvaraRadera2. Texten var lätt att relatera till och det handlade om något vardagligt. Dock hade skribenten inte varit med om det han skriver om själv, men han uppmanar folket att gå ut på stan.
3. förstår inte. den här publicerades 2007 och då fanns det säkert nyheter som många kände till, men du kan ju inte allvarligt mena att vi ska komma ihåg det? jag var bara 11 år då!
4. Det är en del jag form, dom tre första styckerna. Sedan är det uppmaningar till läsaren och inte lika mycket "jag"
5. Språket är personligt
6. Hon skrev inte direkt vad hon tyckte i sin text.
7. Det finns ingen humor med.
Slutar nu så det på slutet blev slarvigt!
Jag tycker att den här krönikan var bra och den är faktiskt ganska sann.
SvaraRaderaJag tycker att den verkar som en krönika för att den handlar om något personligt och vardagligt i början när hon skriver att hon sitter på tåget.
Jag uppfattade inte att hon skrev någon direkt egen åsikt i krönikan som det egentligen ska vara med.
Rubriken är ganska gripande men texten är inte särskilt humoristisk.
//Emma
Den här krönikan väckte ett intresse hos mig med hjälp av rubriken och med den personliga inledningen. Jag håller med om det hon skriver och lärde mig en del om hur våldet nästan inte ändrats. Jag kan relatera till det hon skriver och känner igen mig på många delar.
SvaraRaderaEmma Hamberg skriver i jagform med en personlig stil och visar sina åsikter ganska tydligt tycker jag. T.ex skriver hon att hon tycker många sitter hemma och tycker synd om sig själva.
Rubriken, inledningen och hela texten är gripande men det fanns inte någon märkbar humor med i den.
Hann inte skriva mer.
/Agnes
Jag tycker att rubriken väcker ett ganska stort intresse och den känns även mycket personligt skriven. Man känner verkligen igen sig med skribenten när hon sitter på tåget och läser om alla olika brott i Stockholmstrakten plus olika platser som just tjejer ska undvika för att stöta på något problem. Emma skriver i jag-form, väldigt personligt och hon skriver sin egen åsikt mycket utförligt. Däremot finns det ingen humor i denna krönika.
SvaraRaderaDenna krönika var den bästa jag läst hittills.
jag tycker att den här rubriken var bäst för att den kändes mest personlig. jag tror att väldigt många personer kan känna igen sig i den personliga krönikan för att sånt ser man varje dag. det här är ett ämne som ofta tas upp i både tv och tidningar. emma har skrivit den i jagform, använt ett personligt språk och använt bra jämförelser. hon säger verkligen vad hon tycker om ämnet och framhäver också att om inte tror henna kan man köpa Davids bok och verkligen förstå hur det egentligen är. det finns inte så mycket humor med i texten men det gör den därför mer seriös och trovärdig.
SvaraRaderaKrönikans rubrik fick mitt intresse och när jag började läsa krönikan så fick även den mitt intresse. Jag tyckte att det var en bra och som sagt intressant text och jag fick veta saker som jag inte visste tidigare.
SvaraRaderaDen här krönikan har en lockande rubrik och man förstår texten lätt direkt från början. Författaren skriver i jagform och har även med ett litet försök av humor. Hon har beskrivit bra vad hon är med om, men inte överdrivet som i google-texten. Jag tror att de allra flesta känner igen de här situationerna, ung som gammal.
SvaraRaderaJag tycker att texten var bra, och den var lätt att läsa. David har rätt i de han säger att om fler går ut på stan så vågar inte människor slåss, eller så blir dem stoppade.
//Sebastian
Jag tycker att varken rubriken eller själva texten var intressant. Ibland var det svårt att förstå för hon skrev på ett ganska speciellt sätt. Men hon skrev personligt och hon skrev för en väldigt bred åldersgrupp.
SvaraRaderaTexten var inte så humoristisk så den blev ganska tråkig efter ett tag.
Det var en krönika för att den har med det flesta innnnnnnnnnnslag som en krönika ska och jag tycker att den intressant och att den var lättläst.
SvaraRadera//anton
Rubriken var den mest lockande av alla fyra krönikorna. Den är om skribentens personliga åsikter om att inte vara rädd när man går ut på stan. Det är många som känner den rädslan när man är på stan en fredag eller lördagkväll. Enligt mig fanns inte humor med överhuvudtaget, men den är skriven i jagform och språket är personligt.
SvaraRaderaJag känner inte att rubriken väcker ett speciellt stort intresse, men den passar bra till texten. Skribenten befinner sig i en mycket vanlig situation som nästan alla kan känna igen sig i.Man kopplar hela texten till en väldigt vanlig nyhet/diskussion om våld och mord där personliga åsikter beskrivs. Dock uppfattar jag inte texten som humoristisk.
SvaraRaderaMARTIN
ämnet är relevant, det är kul och lärorikt att läsa om. den var lagom lång och intressant rakt igenom.
SvaraRaderaKrönikan har ett ganska spännande och intressant namn som får folk att vilja läsa den. Författaren inleder med att hon är rädd för allt våld och vill därmed inte gå ut för att hon är rädd för att skada sig. Inledningen är personlig och något som många säkert känner igen sig i. Efter inledningen går hon vidare till ämnet och all fakta, hon skriver även alltid i jagform. Hennes åsikter finns med så jag tycker att det är en välskriven och bra krönika. Speciellt med tanke på att den handlar om något så vanligt och aktuellt.
SvaraRaderaSkribenten har skrivit en typisk krönika som, trots sin enkelhet, verkligen får en att börja fundera över dagens samhälle. De saker som de tar upp angående "trygghetsnarkomanernas land" är faktiskt väldigt logiska och stämmer faktiskt om man bara tänker på dem. Tex det där om "inte gå ensam genom parken".
SvaraRadera/Elias
Rubriken fick mig att kika(nyfiken)lite. Det slutade med att jag läste hela texten.
SvaraRaderaVåldtäkt och slagsmål är något vardagligt som händer. Tror vad texten vill säga är att vi kan göra det säkrare att vara ute än att sitta och gömma oss av att bli slagna. Att alla går ut på stan får alla att känna sig tryggare och möjligheten av något dåligt som kan ske, är inte lika stor.
Man får höra mycket om sådana saker och det är inte roligt. Det är en anledning till varför en tjej går ensam i en park där andra tjejer inte är pga sådant.
Enligt mig så hade inte texten med sig humor. Texten var seriös.Texten var skriven i jagform och jag tycker att texten var skriven personligt.
//Farre!
Bra skriven med en lockande rubrik. Skribenten skriver på ett personligt sätt. Det fanns ingen humor i texten men texten var väldigt underhållande och gick lätt att läsa.
SvaraRaderaDet var inte en lockande rubrik, men tack vare att jag vet att författaren skriver roligt förstod jag att det skulle bli en bra text. Jag hade rätt. Den är personligt skriven, behandlar ett aktuellt ämne idag, får en att vilja läsa mer med hjälp av humor och slangord. Egna åsikter och förslag gav mig en tankeställare.
SvaraRaderaJag tycker att den här krönikan var bra eftersom att den var kort och upplysande samtidigt som den behandlade ett intressant ämne. Texten är personligt skriven men berättar även om något som är aktuellt i världen idag och som skribenten vill uppmärksamma läsaren om: nämligen rädslan vi människor verkar ha för att gå ut och utsätta oss för risker. Rubriken är helt okej, ganska tilltalande men inte jätte-uppseendeväckande. Dock passar den in på krönikan och beskriver vad texten handlar om. Något jag tycker är bra med krönikan är att man märker tydligt vilken åsikt berättaren har då det framgår vid flera tillfällen när det klagas på att denna blir irriterad på att vi är för fega.
SvaraRaderaRubriken väckte mitt intresse, en man berättar om allt som händer ute i världen, på stan och i parken. Humorn fanns inte i texten , för han berättar bara om tragiska händelser som händer på riktigt. Texten är skriven i jagform, och texten var personlig.
SvaraRadera//Madeleine
Den här texten hade den rubrik som drog till sig min uppmärksamhet mest, den lät mest spännande.
SvaraRaderaNär jag sedan började läsa den märkte jag att bilden jag fått av rubriken stämde. Texten var intressant och mycket sann.
Jag tror alla känner igen sig i vad författaren berättar. Jag tycket det är lite synd att inte fler författare skriver om det.
Det är en text som skulle kunna omvandla samhället om fler hade läst den, texten har en viktig mening.
Rubriken fångar mitt intresse fort och jag börjar läsa texten. Skribenten skriver först om att han läser en tidning där det står, att våldet ökar i samhället. Men han tycker det är fel. Han skriver om sina egna åsikter om samhället och det gör texten personlig. Texten är skriven i jag form också.
SvaraRaderaSkribenten vill att alla ska våga vara ute på kvällarna och på dagen och inte vara rädd för att bli skadad. Det är bra att han skriver om verkligheten och jag håller med honom, om att om alla är ute, så kommer samhället bli lugnare.
Tycker att texten var bra skriven.
//Malin
Krönikan har en rubrik som lockar en att fortsätta läsa texten. Författaren har valt att skriva i jagform, som det ska vara. Jag tror att många känner igen sig i det här "problemet".
SvaraRaderaJag känner igen mig fast från andra hållet. När man är ute en kväll så tar nästan alltid gamla/vuxna personer massiva omvägar bara för att undvika eventuell konfrontation.
Jag tycker personligen att texten var lättläst. Om de som inte vågar gå ut på kvällarna skulle göra som David säger så skulle det bli "säkrare" ute.
//Joar
jag fick intresset på hög nivå när jag börja läsa den. krönikan är uppbygd på fakta och dem gamla är ju faktist rädda för dagens ungdomar ute på stan. jag tycker ungdomar får väldigt mycket nytta av att få läsa den här krönikan.
SvaraRaderahon har en porsonlig inledning. hon har en egen god åsikt i texten.
krönikan är skriven i jagform.
//jeppe